wegnicken

v/ˈvɛkˌnɪkn̩/

nicka till

  1. intransitiv; umgangssprachlich: (zumeist im Sitzen während einer Tätigkeit) übermannt von Müdigkeit (für kürzere Zeit) in Schlummer fallen (wobei der Kopf wegsackt und sich im Takt der Atmung leicht nickend bewegt)

Myndigheter & officiella källor

Relevanta myndigheter och officiella källor för ämnet:

Mer läsning

För nyheter och fördjupning, läs mer hos etablerade svenska medier: